Personliga verktyg
Du är här: Hem Gaspannor

Gaspannor

Ungefär 20.000 svenska småhus använder i dag naturgas till uppvärmning. Många av dessa har tidigare använt olja och många är nybyggda. I ett fåtal fall har man konverterat från andra uppvärmningsformer. I vårt grannland Danmark är gasuppvärmning betydligt vanligare. 330.000 småhus har gasuppvärmning.

Andra mindre gasapparater som gasspisar används huvudsakligen i gamla stadsgasområden, både de som konverterats till ren naturgas i Malmö och Göteborg, och i Stockholm där ny stadsgas i form av naturgasluftblandning distribueras. 

I småhus används naturgas oftast till uppvärmning och varmvatten. I begränsad omfattning används gas även till exempelvis matlagning och komfortvärme som terassvärmare. Det finns många andra användningsområden men de utnyttjas sällan. Gas kan användas i torktumlare, brasor och utomhusgrillar. I framtiden kan ny teknik för uppvärmning även bli aktuell. Då kan gasvärmepumpar och mikrokraftvärme bli aktuella att använda i stället för gaspannor.

Dagens nya gaspannor har en mycket hög verkningsgrad och ren förbränning. Den höga verkningsgraden är ett resultat av att avgastemperaturen är låg, normalt omkring 40 – 50 °C. Vid så låga temperaturer kondenserar vattenångan i avgaserna och ger en märkbar förbättring av verkningsgraden. I dessa kondenserande gaspannor som i dag är standardteknik vid gasuppvärmning kan verkningsgraden teoretiskt uppgå till cirka 110%. Att verkningsgraden kan vara mer än 100% beror på att energin som frigörs då vattenånga kondenserar inte räknas in i bränslets energiinnehåll.

En modern gaspanna kan antingen vara en lätt konstruktion med litet vatteninnehåll (1 – 5 liter) och monteras på en vägg eller vara en tyngre konstruktion med större vatteninnehåll (20 – 100 liter) och placeras på golvet. De kondenserande gaspannorna för småhus har en konstruktion där brännare och panna utgör en integrerad enhet. Man kan alltså inte byta mellan brännare av olika fabrikat och modeller som i olje- eller pelletspannor. I brännaren blandas gas och luft fullständigt före förbränningen. Det ger en liten förbränningszon och möjlighet till en kompakt pannkonstruktion. Brännareffekten är steglöst reglerbar, till exempel mellan 6 och 24 kW för att så långt som möjligt anpassas till det aktuella uppvärmningsbehovet. Förbränningen är ren med låga halter av CO och kväveoxider NOx. Returvattnet från värmesystemet leds direkt in i gaspannan utan att blandas med varmare vatten. Avgastemperaturen sänks till 5 – 15°C över returvattnets temperatur.

Avgassystemet bildar en enhet med gaspannan. I gaspannor med öppen förbränning tas förbränningsluften från pannrummet medan utomhusluft används vid sluten förbränning. Avgaserna leds bort i ett vertikalt eller horisontellt avgassystem. Tack vare den låga avgastemperaturen från kondenserande gaspannor kan plaströr användas i avgassystemen. Vid sluten förbränning kan plaströret placeras i ett plåtrör. I spalten mellan rören leds förbränningsluften (utomhusluft) till brännaren. Avgassystemet kan monteras horisontellt genom ytterväggen men en lösning där avgassystemet avslutas med en vertikal del som slutar över taket ska väljas i första hand. Avgassystemet kan även monteras i en befintlig skorstenskanal. Panntillverkarna anger de maximala längderna i installationshandboken.

Om pannan installeras med öppen förbränning och förbränningsluften tas från uppställningsrummet ska reglerna om minsta accepterade tvärsnittsyta på ventilationsöppningar och avgaskanal respekteras. Gaspannans placering är viktig. Den ska inte placeras i rum med mycket damm, frostrisk, fukt, brandfarliga vätskor eller i en gemensam passage till flera bostäder.

Dokumentåtgärder